Workshop: Rumsuppfattning, mätning, former

– Uppgiften under workshopen gick ut på att bygga ett hus till ett utvalt djur. Under byggets gång var utmaningen att få med så många 2D och 3D figurer som möjligt.

– Ovanför här ser ni min ritning, inspirationen till den fick jag under den introducerande föreläsningen.

Geometriska former som mitt hus har : rektangel, oval, triangel, kon, cylinder, parallellogram, kvadrat, cirkel, pyramid.

Den lilla apans hus är byggt uppe på tre stycken cylinderformade pelare, eftersom att han gillar att vara uppe blad trädtopparna och svinga sig i lianerna. Utanför ytterdörren på hans farstu har han en konformad kruka som han planterat en palm i, palmen råkar ha en cylinderformad stam. Apans hus har många fönster eftersom han älskar att sola sig i solens varma ljus, fönstrens form är cylinder, triangel, parallellogram och rektangel. Apan har också några andra saker i sitt hus som är rektangelformade, nämligen hans ytterdörr, mattor och hans hängmatta. Det mörkblåa huset är byggt på en kvadratformad grund och taket är en pyramidform.

Workshop: Digitala verktyg i matematikundervisningen

Former – Spel pussel för barn småbarn

Målgrupp: 2-5 åringar.
Syfte: Barnen får i denna instruktiva app träna på sortering, att identifiera färg, form, storlek och geometriska figurer. De får även möjlighet till att jämföra olika former med varandra.

https://apps.apple.com/se/app/former-spel-pussel-f%C3%B6r-barn-sm%C3%A5barn/id1271076260

Pusselskapare för barn: Skapa pussel av bilder

Målgrupp: 3-5 åringar
Syfte: Barnen får i denna kreativa och manipulativa app träna sig på att lägga pussel. Barnen får även använda sin kreativitet genom att fotografera de motiv de vill använda till sina pussel, till exempel deras egna teckningar.

https://apps.apple.com/se/app/pusselskapare-f%C3%B6r-barn-skapa-pussel-av-bilder/id671086504

(Arbetet med att hitta apparna och välja ut två stycken som passade gjordes av Arbetslag A – Amra, Chantal, Ellen och Lotta)

Fantasidjur i Papiermaché

Här har vi KoKoloko!

KoKoloko kan med hjälp av sina paljetter i ögonen och på kroppen kamouflera sig likt en kameleont, mot vilket föremål som helst. KoKolokos pompoms ser mjuka, fluffiga och välkomnade ut men nuddar du vid dem kommer det att börja klia som att det inte finns någon morgondag. Dock har KoKoloko ett motgift mot kliandet men han använder det bara om du förtjänat de. KoKoloko alltid snäll (när han inte är busig) mot alla som är snälla mot honom, han älskar kramar och polkagrisar.

Att skapa en handdocka – B4

Steg 1 – Huvudet

Material som du behöver: 

Efter att jag blandat ihop alla ingredienser till trolldegen började med att forma den till formen mitt huvud skulle ha. När jag formade den hade jag inte direkt någon tanke eller inspiration. Utan körde på känslan och resultatet blev någon form av pussmun eller gap. Det färdiga huvudet fick därefter stå inne i ugnen i cirka en timme på 100°C. Därefter lät jag den torka cirka 24 timmar i rumstemperatur. Sen var det dags att ge huvudet lite färg och karaktär. Jag bestämde mig då för att göra en groda, det råder dock delade meningar om det är en groda, ödla eller en dinosaurie. Men för mig är det PrinsGrodan Bert. Ögonen la jag ner lite extra tid på eftersom jag vill få de levande och tilltalande att titta på. Bild nummer 4 och 5 tycker jag verkligen visar övergången till den känslan som jag ville ha från början. De gick från två svarta hål till levande ögon. Tungan funderade jag också på en god stund, de svarta detaljerna på den tycker jag verkligen ger den en verklighetstrogen bild av en tunga.

Steg 2 – Kroppen

Material som du behöver: 

  • Någon form av tygbit 
  • Nål, tråd, sax 
  • Toalettrulle 
  • Maskeringstejp 
  • Ugnsfolie
  • Lim (använde mig av superlim)
  • Blompinne
  • Borrmaskin + 6mm borr

Sen var det dags för kroppen till PrinsGrodan Bert! Jag målade och nålande ut formen på grodans kläder på en gammal tröja. Därefter klippte jag ut formen och började att sy ihop den med hjälp av en symaskin. Jag valde att köra med zickzack stygn för att se till att det skulle hålla så bra som möjligt. När kroppen var färdigsydd var det dags att ordna en ställning till grodans huvud att ha under hans kläder, så man enkelt skulle kunna manövrera honom. Jag valde därför att med hjälp av en borr borra en 6mm stort hål rakt in i grodans huvud, för att sedan sätta fast en blompinne i hålet. Jag var livrädd att borren skulle förstöra huvudet men det gick hur bra som helst, dock fick man vara så försiktig som man bara kunde.

Därefter klippte jag isär en toalettrulle och gjorde hålet på den mycket mindre, genom att tejpa den med maskeringstejp (se bilden nedanför, längs till höger). Toarullen använde jag för att fästa grodans huvud tillsammans med kroppen, rullen utgör PrinsGrodans hals. Därefter var det dags att göra prinsens krona, den skapade jag med hjälp av ugnsfolie. Jag packade många lager ugnsfolie i en rektangel, klippte ut taggarna och limmade ihop det till en krona. För att få fast kronan på grodans huvud använde jag mig av (mycket) superlim.

PRINSGRODAN BERT!

Jag blev väldigt nöjd med mitt resultat, hade dock aldrig trott att den skulle bli så pass bra som jag ändå tyckte att den blev, rolig uppgift 🙂

Musikmetodik – M4

Jag valde att lära ut sången En liten båt, med anledningen att det var en av mina absolut bästa sånger som väldigt liten. Jag minns att jag älskade kombinationen med sången och de rörelserna som tillhörde. Hela upplevelsen blev på något sätt större med rörelserna och jag tycker idag att det är ett bra sätt att utmana barns motorik och koordinationsförmåga. 

Som uppvärmning valde jag att köra ”plocka äpplen” för att väcka upp kroppen ordentligt. Därefter blev det ”huvud, axlar knä och tå” en sång som många barn redan sen innan kan, vilket är en fördel. Anledningen till varför jag valde att köra den låten var först och främst på grund av att den är enkel men underhållande, man har ofta inte långt till skratt när man kör den. Den andra anledningen till sångvalet är att barnen redan där får kombinera det som de sjunger tillsammans med rörelser. Vilket kommer vara ett genomgående tema under den här sångstunden. 

Jag tyckte att det i det stora hela gick bra. min största fördel som gjorde det hela mycket lättare var min förkunskap. Jag kunde låten utan och innan vilket underlättande det hela.

En sak som jag dock kommer att ta med mig är att lära ut den i delar istället för hela med en gång. Man skulle kunna säga att sången har fyra stycken verser, som varje vers sjungs två gånger på rad. Till nästa gång kommer jag nog välja att lära ut halva låten vid ett tillfälle och sen den sista halvan vid ett senare tillfälle. Verserna är inte överdrivet långa eller med massa svår text men med kombination av rörelserna kan det bli lite knivigare för vissa barn. Intresset tror jag absolut skulle finnas i en barngrupp att vilja få veta försättningen och få lära sig den. Men blir det för mycket kan det roliga försvinna och att det mer kännas som ett krav. Och det vill man såklart inte, därför skulle jag ha tanken i huvudet med att bara ta halva och sedan bestämma mig under tiden. Utifrån bland annat vilket humör barngruppen är på. 

En liten båt skulle kunna användas i samband med arbete kring till exempel havet och de djuren som lever där. Men det skulle också kunna användas i arbete kring kommunikation med varandra, jag tänker eftersom den innehåller ganska många olika stödtecken. Att utgå från en sång inför ett helt arbetsområde tror jag absolut stenhårt på. Till exempel i Anne-Marie Engelholms bok Rytmikrecept beskrivs det hur man på många olika sätt kan jobba med en viss låt. Och att samtidigt knyta den till ett visst arbetsområde man jobbar med tror jag inte är några som helst problem. Så länge man väljer ut sången/sångerna med omsorg och med fokus på de som arbetet i grunden handlar om. 

Jag har fått träna på att pedagogiskt vara tydlig och att känna av på vilken nivå jag ska fortsätta. Hänger alla barnen med verkligen? Och om de inte gör det hur ska jag förändra mina instruktioner så att de verkligen förstår…pratar jag för fort eller med för krångliga ord. Eller går jag för långsamt fram? Barnen kanske förstod redan första gången jag förklarade och tycker att jag tar för lång tid på mig. De vill bara fortsätta till nästa mening med tillhörande rörelser. 

Avslutningsvis vill jag säga att jag absolut kommer att ta med mig den här erfarenheten in i en riktig barngrupp. Jag tror verkligen det är en musikaktivitet som skulle uppskattas.

Referenslista

Engelholm, Anne-Marie 2009. Anne-Maries Rytmikrecept. Mölndal: Lutfisken.

Estetiskt lärande i förskolan – B2, praktiska övningar för olika trycktekniker

Nu kommer jag att visa fyra olika skapelser jag gjort. Uppgiften var till för att vi skulle få testa på olika trycktekniker, trots att vi just nu pluggar på distans pga Corona viruset som härjar i världen.

Vitt ritpapper användes till den här skapelsen
Vitt kopieringspapper användes till frottage bitarna, som sedan klipptes ut och limmades fast på ett vitt ritpapper
Svart ritpapper användes till den här skapelsen
Vitt ritpapper användes till den här skapelsen

Estetiskt lärande i förskolan – B1, färgaktivitet

När jag googlade runt på internet hittade jag ett helt temaarbete kring färg och fastnade för specifikt en av de aktiviteterna som ingick i temat. Nämligen att låta barn trycka ut tre olika klickar av Ready Mix färg i en plastficka, försluta öppningen och låta de undersöka vad som händer om färgerna blandas ihop.

Aktiviteten fokuserar på hur färger blandas med varandra och att resultatet av två färger kan leda till en färg. Aktiviteten öppnar också upp för undervisande av olika färger, dess namn och utseende. Färgerna som kommer att användas är de tre grundfärgerna, röd, blå och gul. I läroplanen för förskolan står det att ”Barnen ska ges tid, rum och ro till eget skapande. De ska få möjlighet att utforska, reflektera kring och beskriva sin omvärld.” (Lpfö18, 2018, s.9) 

Materiallista 

  1. Ready mix färg (röd, blå, gul)
  2. Plastfickor 
  3. Tejp av något slag

Innan undersökandet kring blandningen av färgerna sätter igång, vill jag att man diskuterar tillsammans med barnen vilka de tre färgerna är och vad barnen förknippar med dem. Det skulle man till exempel kunna göra genom att ställa öppna frågor kring färgerna, ”vad tänker du på när du ser färgen gul?” eller ”vilken känsla får du av den röda färgen?”. Efter diskussionen om färgerna är det dags att börja undersöka. Visa barnen hur man genom att trycka på färgerna kan förflytta dem, men försök att inte styra barnen åt något speciellt håll. Lyssna på och integrera med det barnen säger under undersökandets gång, hur uppfattar de blandandet av två färger, eller hur tycker de att färgen grön (som blir om gul och blå blandas) ser ut. 

Länk till hemsidan där jag hittade aktiviteten

https://skolbanken.unikum.net/skolbanken/planering/2327392098

Estetiskt lärande i förskolan – B1, praktiska övningar i färg/teknik/material

Nu kommer jag att visa fyra olika skapelser jag gjort. Uppgiften var till för att vi skulle få testa på olika tekniker och material, trots att vi just nu pluggar på distans pga Corona viruset som härjar i världen.

Vitt ritpapper användes till den här skapelsen
http://www.deermountaindesign.com/mala-med-diskmedel-eller-salt/
Svart ritpapper användes till den här skapelsen
Vitt ritpapper användes till den här skapelsen
Vitt ritpapper användes till den här skapelsen

Inlämningsuppgift Seminarium 26 september

Sammanfattning av Charlotte Tullgrens avhandling

Den välreglerade friheten, att konstruera det lekande barnet

Charlotte Tullgrens har i sin studie studerat den styrning som sker inom lekens ramar på förskolan. Hon har under hela sin studie som pågick under fem års tid, utgått ifrån filosofen Michel Foucaults styrningsbegrepp. Som är disciplinerande, pastorala och självreglerande. Med hjälp av de här begreppen har Tullgren analyserat hur pedagogerna på de tre förskolorna hon varit på styrt barnens lekar. Leken styrs utifrån att barn ska leka, vad de leker samt hurde leker. (Tullgren, 2004, 61–62)

Viktigt att nämna är att studien från början inte hade samma utgångspunkt som den har nu efter att den är avslutad. Från början skulle Tullgren studera barns uppfattningar av vuxnas deltagande i leken. Men ändrade under forskningens gång sin utgångspunkt, vilket ledde till att det insamlande intervjumaterialet på barn och personal från förskolorna hon redan ordnat inte kom till lika stor användning som var tänkt från början. Videomaterialet var istället det som hamnade i störst fokus för hennes avhandling. Det övergripande syftet som Tullgren har med avhandlingen är att belysa att förskolan är en area för politisk styrning. Leken är ett nyckelredskap i den politiska arenan. (Tullgren, 2004, sid 11–12 & 23) 

Samhällets gällande normer och värderingar är en väldigt central del i hur lekarna i förskolan styrs. Tullgren skriver som ”den goda leken”, vilket är den leken som enligt samhällets normer och värderingar och förskolans kultur är rätt. Leken måste innehålla utveckling, lärande och social kompetens, men också det som uppfattas vara nödvändigt för barn att kunna/känna till som blivande vuxna och samhällsmedlemmar. (Tullgren, 2004, sid 80)

Om en lek som innehåller olagliga handlingar uppstår på förskolan så kan den inte få fortsättas på det sättet. Då är det pedagogernas uppgift att försöka att ändra på den, vilket inte behöver betyda att man med en gång bryter leken. Pedagogerna kan då ta till en avståndstagande teknik. Det är en uteslutande teknik som är motsatsen till uppmärksamhet. Tekniken innebär att pedagogen tar avstånd från de innehåll eller handlingarna som barnen kommer med i leken som inte passar normen. Och försöker locka barnen mot en annan uppmärksamhet som passar. (Tullgren, 2004, sid 98) Den avståndstaganden tekniken är bra på så sätt att den tillrättavisar barnen när de gör fel, men tillsägelserna är inbäddade i lekfull vänlighet.  Leken får fortgå men ”bestraffningen” blir att pedagogen genom sitt avståndstagande visar sitt ogillande och avstår från att uppmuntra den delen av leken som inte är okej. (Tullgren, 2004, sid 114)

En lek som dominerar hos pedagogerna på de tre förskolorna som Tullgren gjort sina studier på, är familjeleken. Den leken tar man ofta till enligt pedagogerna, eftersom man med god säkerhet vet att den utgör normen. En annan anledning till varför familjeleken får sånt stort utrymme är för att det är en av ”de goda” lekarna, helt enkelt en lek som följer samhällets  normer och förskolans kultur.  (Tullgren, 2004, sid 67)

Avslutningsvis är det viktigt att komma ihåg följande, som forskare är det omöjligt att lämna sina personliga erfarenheter eller sociala/kulturella situation utanför sitt arbete. Vilket gör att hens möjliga tolkningar av något kan bli påverkade utan att hen själv förstår det. Och då blir forskaren utformare till sin egen del av den historian som hen berättar. Forskarens historia representerar därför aldrig ”sanningen”, utan en av de möjliga historierna av sanningen. (Tullgren, 2004, sid 58)

Referens

Tullgren, Charlotte (2004). Den välreglerade friheten, att konstruera det lekande barnet.Malmö: Lärarutbildningen Malmö högskola.